Sök
Sök på namn, platser eller ord i transkriptionen av samtliga 230 ark. Resultaten länkar till respektive uppslag, och anger vilken del de sitter i.
Del 1 — sidorna 1–230
- Sida 1 Min stund på jorden 1884 – 1969 – 197 Utdrag ur dagböcker små bagateller som kanske kan roa barn och barnbarn Märta Liljencrants
- Sida 2 — STUREHOV Johan Liljencrants lät bygga Sturehov 1778.
- Sida 3 Liljencrantsska minnestavlan till gravkoret i Botkyrka A.L. foto 1948
- Sida 4
- Sida 5 — Sturehov Ursprungligen hette gården Averhulta. Namnet Sturehov bär den sannolikt efter Svante Stensson Sture, som dog 1567.
- Sida 6 På baksidan av detta porträtt står: Johan Liljencrants 1730-1815 greve, riksråd. Jean Westerman peint à l'age de 33 ans au mois de may 1763 par Monsieur …
- Sida 7 Min son Pontus Möller som är släktforskare säger att alla gamla människor borde skriva ner sina minnen.
- Sida 8 Men först ska vi ha lite släktforskning, släkten Liljencrantz är inte så gammal. Stamfadern Johan Liljencrants hette förut Westerman.
- Sida 9 Hemkommen till Sverige fick han snart en del viktiga uppdrag och blev så småningom finansminister, statssekreterare och riksråd.
- Sida 10 Som motvikt mot detta lovprisande berättar den elaka Schröderheim i sina memoarer att "gubben var utan takt, utan urskillning.
- Sida 11 Johan Liljencrants, gift med: 1 Ottiliana Transköld 2 Eleonore Stiernstedt Barn: Johan Wilhelm 1768-1816, Hovmarskalk, Landshövding i Västerås län.
- Sida 12 Johan Wilhelm Liljencrants – Landshövding i Västerås, gift med: 1 Beata v. Engeström 2 Jaquette Meldercreutz Deras barn: Eleonore Ottiliana 1797-1858, gift …
- Sida 13 Farfar J.C. Liljencrants 1806-1862 Farmor Henriette Liljencrants 1812-1850 Johan Carl var min farfar.
- Sida 14 Farfar kunde inte ta hand om alla sina små utan olika släktingar förbarmade sig över dem.
- Sida 15 Ludvig och lilla Ottilia kom till sin moster Mathilde v. Engeström på Kiplingeberg och småpojkarna August och Edvard och Henrik togs omhand av prästen …
- Sida 16 Det var den stora utvandringstiden till Amerika i mitten på 1860-talet. Vi var bara 4 millioner svenskar på den tiden. Vi var adel, präster, borgare och bönder.
- Sida 17 Dalarö. Uppe till höger tullhuset av Erik Palmstedt 1788. Här bodde min farfar och farmor på mitten av 1800-talet och ligga begravda på Dalarö kyrkogård.
- Sida 18 Redan tidigt – i 12-årsåldern – kom Edvard till Carlberg. Han berättade hur han åkte med en fora från Dalarö, där farfar då bodde, till Stockholm, utan …
- Sida 19 ...hon ordnade den förlovningen. Mamma var helt ung och vacker – men de passade inte alls tillsammans.
- Sida 20 ... och rädd om allting. Han ville t.ex. inte gå på det sandade om vintern, det slet för mycket på skorna.
- Sida 21 Mamma var pappas raka motsats. En ensam, inåtvänd, lite blyg och osäker natur, romantisk, konstnärlig – långsam, omständlig och försiktig (Kuylenstierna-arv) …
- Sida 22 ...(fina små händer och fötter) som ung och road av vackra kläder och sydde dem själv. Noga med sitt utseende och hade nog små kärlekshistorier här och där.
- Sida 23 Foto: 'Ellen Kuylenstierna vid 3 års ålder' (1862). Foto: 'Alexis och Ellen Kuylenstierna' (1863-64). Foto: 'Mamma Ellen Kuylenstierna med sina skolkamrater'
- Sida 24 Foto: 'Mamma som ung'. Foto: 'Mamma i 50-årsåldern'
- Sida 25 Morföräldrarna minns jag mycket väl fastän inte i så här unga år. Morfar och mormor var kusiner och morfars far general Carl-Ulric Kuylenstierna gillade inte …
- Sida 26 Han fick från Carl XV två brev med begäran att han skulle överta chefskapet för Svea Garde.
- Sida 27 Södermanlands regemente
- Sida 28 Edvard Kuylenstierna
- Sida 29 Det var morfars föräldrar. Morfar själv minns jag som en gammal man, stilla och fridfull och mycket vacker med underbara blå ögon och ett långt vitt skägg.
- Sida 30 …arbetsförmåga och goda insigter på alla områden gjorde honom till den bästa kamrat och angenämaste förman." Det är mycket vackra ord, men jag tror att han …
- Sida 31 Min mormors farmor och morfars mormor – 1756-1814. Målning av Per Krafft d.ä.
- Sida 32 Min mormors farfar och morfars morfar. 1746-1812. Målning av Per Krafft d.ä.
- Sida 33 Här har morfar avritat hur han sitter och gör skrin och mormor ligger och drömmer.
- Sida 34 Jag bodde hos mormor tills jag var 12 år och hon slösade all sin kärlek på mig sen hon förlorat morfar – och jag har gott om minnen kvar av hennes rika varma …
- Sida 35 …begravning hade Alexis vitt krås och spetsar om händerna – skolpojke på ? år. De hade 7 barn.
- Sida 36 I Nicolaikyrkan i Nyköping ligger de gamla Sparrarna begravda i en sarkofag av kolmårdsmarmor och går man på kyrkogården ser man släktgravar lite varstans.
- Sida 37 — NYKÖPING Nu kanske jag ska börja tala lite om mitt eget liv. Jag föddes 1884 i maj i Nyköping där pappa var regementsintendent vid Södermanlands regemente.
- Sida 38 …mormor. Morfar var då 1881-1887 chef för Värmlands Jägare och de bodde på – sedermera Frödingska Gunnerud utanför Karlstad.
- Sida 39 En dag jag särskilt minns var när jag med min lilla docka i famnen stod och såg på hur lilla baby Johan tvättades och kläddes.
- Sida 40 Jungfrurna skrämde mig för sotarn. Han skulle ta mig om jag inte var snäll. Vettskrämd gömde jag mig i trädgården när han kom. Vi hade 3 jungfrur!
- Sida 41 Märta, som varande yngst, dansade solo i vit klädning med en liten skär slöja som hon viftade med.
- Sida 42 …eftermiddagsté – men morfar sa att han mådde inte så bra och mormor hjälpte honom in på soffan i mormors och mitt sovrum. Några timmar senare var han död.
- Sida 43 De vackraste och dyrbaraste sakerna såldes på auktion. Morbror Alexis var utomlands då och var ledsen när han kom hem, att han inte kunnat rädda något av det …
- Sida 44 Vi stoppade in hundvalpen under katten när det var mörkt och tog bort en kattunge i stället – ifall möjligen mamma katt kunde räkna.
- Sida 45 …till alla traktens ungars förtjusning. Märta fick gå på cirkus med mormor och var hänförd! Sprang sen dit varje dag.
- Sida 46 Södertelje Vaxholms fästning
- Sida 47 Ett kusligt barndomsminne var när Vaxholms stad brann. Kyrkklockorna ringde när branden bröt ut och man sköt med kanonerna på fästningen.
- Sida 48
- Sida 49 Somrarna var jag hos mina föräldrar – en sommar på Rindö, där min bror Johan och jag hade mycket roligt. I skogen låg stockar uppstaplade.
- Sida 50 Det föll ofta ner små svalungar ur bona. Dem tog vi hand om och uppfödde. Vi fångade flugor och mygg med håv och matade dem med.
- Sida 51 Att stå där som kapten och ryta stopp – back, sakta, framåt syntes mig som höjden av lycka i 10-års åldern.
- Sida 52 Vi lekte fästning på en sten i sjön. Sköt med knallpulver på norska fartyg – "norbaggar" – sprang nakna och barfota på klipporna vid stranden, hade "tama" …
- Sida 53 Faster Ellen vilar sig på sin soffa. Lapptäcket har hon själv sytt av sidenlappar – Längst upp på väggen sitter fotografier av fasters fosterföräldrar Gustaf …
- Sida 54 Sophie Ekman på Gubbero, faster Ellens kusin och "syster" från Tosterup – Hon var född Kurck – Och hennes mamma var Eleonore Liljencrantz.
- Sida 55 Mormor var förtvivlad, men det hjälpte inte. Faster tog mig med sig. Vi reste med nattåg till Göteborg – I Saltskog skiljdes jag från mormor och såg henne …
- Sida 56 Jag längtade rysligt efter mormor men posten censurerades – så vi kunde inte skriva som vi ville.
- Sida 57 Marianne Mörner fil. doktor rektor vid nya allm. läroverket för flickor i Malmö.
- Sida 58 Krapperup.
- Sida 59 Skolloven var vi alltid på något av de vackra Skåneslotten – Påsken det här året tillbringade vi på Krapperup – ett sagolikt gammalt slott.
- Sida 60 kaffe m.m. och lämnade till lilla Kjerstin. Sen låstes handkammardörren och handskarna togs av från de fina händerna och så var fasters hushållsbestyr över …
- Sida 61 Tidningsurklipp: 'KVINNOR I FÖRGRUNDEN - MARIANNE MÖRNER, Sveriges första kvinnliga censor och enda kvinnliga rektor vid statligt gymnasium', med porträttfoto
- Sida 62 Silhuetter klippta av Etti Coyet, Torup. (inramningarna sydda av henne)
- Sida 63 Faster hade stort intresse för vanförskolan, som hon varit med om att starta och där faster var föreståndarinna 1887– och där Tora Reuterswärd var …
- Sida 64 Nästa ställe var Rynge. Kurcks – och sen blev det Torup. Coyets – ett fantastiskt vackert ställe där vi var ofta.
- Sida 65 Den 6 februari 1898 fick vi bud att min mormor var död. Hon hade legat sjuk länge – leverkräfta – sista tiden på Sophiahemmet.
- Sida 66 Det var en förtjusande familj. Vi hade det gladt och muntert och det blev stor sorg när Kronprinsens husarer flyttades till Malmö och ryttmästaren Stellan …
- Sida 67 Hela min barndom lekte jag mycket med dockor. Jag hade en löjtnant i uniform, som mamma sytt kläder till utsökt fint och välarbetat, som allt vad mamma gjorde.
- Sida 68 Foto: 'Foto: Nordiska museet' - dockans underkläder utlagda: särk, underkjolar, byxor, yllestubb, korsett och strumpor.
- Sida 69 Ett välförsett dockskåp hade jag också. När faster ansåg att jag var för stor för att leka med det, skänkte hon det till flickorna Ramel på Övedskloster.
- Sida 70 1899 skrev jag dagbok på "trollspråk" med "trollbokstäver" som jag nu med svårighet lyckats tyda.
- Sida 71 Till sommaren flyttade Stiernstedts ut till en egendom Sunnersta. Där njöt jag av landtlivet, drev i skogen där det växte linnea och pyrola uniflora, tassade …
- Sida 72 Nästa ställe var Övedskloster. Där trivdes jag bäst med alla de söta ungarna Ramel.
- Sida 73 Foto: 'Torups slott'. Foto: 'Lilla Amelie Coyet med sin pappa Gösta Coyet på Torup 1903 - ev. 04'
- Sida 74 Torups slott byggt på 1600-talet. Terrassen byggd 1900
- Sida 75 Amelie Cederström född Ehrensvärd från Tosterup – foto av en oljemålning på Övedskloster. Amelie Cederström och hennes kusin Sophie Ekman på Gubbero.
- Sida 76 Två porträtt av unga män, signerade på fotografierna 'Harald 1900' respektive 'Knut'. Bildtext: 'Harald / Stjernswärd / Knut'.
- Sida 77 Veckohelgerna var faster och jag för det mesta på Widtsköfle – där vi hade det underbart och Harald och jag blev mycket goda vänner – tack vare bådas vårt …
- Sida 78 Så kom konfirmationen. Vi plockade blommor och klädde i kyrkan. E.m. var vi för sista gången samlade där.
- Sida 79 morbror Alexis Kuylenstierna 1898.
- Sida 80 Porträtt: Eva Sparre. Porträtt: Alexis Kuylenstierna. Foto av Alexis sittande utanför en byggnad i Peking 1899
- Sida 81 Sen var det silverbröllop på Sunnersta hos Stiernstedts. Hela släkten var där. Jag fick uppsatt hår.
- Sida 82 Vintern 1900 bodde Ramels i Hälsingborg (Hans hade inte ännu fått fideikommisset Övedskloster). Jo visst hade han det! Då vet jag inte varför de bodde i stan.
- Sida 83 Foto: 'Övedskloster Borggården'. Foto: 'Övedskloster Salongen'
- Sida 84 Foto: 'Etta Coyet med Amelie'. Porträtt: 'Amelie Berch. Statsfru hos kung Gustaf V i många år.'
- Sida 85 en stor händelse. Hon föddes på sin mammas födelsedag. Kungen stod fadder till "prinsessan" på Torup och hon omgavs med de största förväntningar!
- Sida 86 Beata Mårtenson, sedermera berömd textilkonstnärinna hade sitt hem i en stuga på Torups ägor.
- Sida 87 vara med kamraterna – faster tillät det så sällan. De ersatte syskon för mig. Jag älskade skolan – både kamratlivet och undervisningen.
- Sida 88 Dit traskade den lille skolpojken varenda söndagsmorgon i mässan. Till sist gick han över till katolicismen – men det var många år senare och mycket hände …
- Sida 89 Hösten 1902 fick jag fara till Göteborg och var hos Naumanns och blev mycket bortskämd av Sofia och hennes vänner och det kändes bedrövligt att komma …
- Sida 90 Lyckades komma innanför spärren och klev darrande fram och gav henne rosorna. "Merci mademoiselle" sa hon och tog mig i hand och log.
- Sida 91 men den djupa tystnaden stod stilla. Jag vågade knappt andas för att inte störa den.
- Sida 92 drag och har sammanträden. Sofias klasskamrater ha alla blivit också mina vänner. Och så teatersvärmeriet!
- Sida 93 har ni ej efter ett par år kunnat övervinna det så kom till mig så ska jag pröva er. Vi talade länge om teater.
- Sida 94 "Ja, jag kommer" – var det sista jag sa. Jag tror det nästan sa hon allvarligt och hennes djupa ögon såg långt in igenom mig.
- Sida 95 Ett par år senare lät det inte så. Då ansågs jag "förtappad" för att jag bodde tillsammans med Louise. Två flickor kunde ju inte bo ensamma.
- Sida 96 Louise Stiernstedt kommer hem från Italien och är hos oss en tid. Vi kommer bra överens. Hennes bohèmeliv lockar mig – farligt!
- Sida 97 — Mina föräldrars hem i Stockholm Möblerna var klädda med gult siden och hade fransar och tofsar. Vapnet på stolen hade mamma sytt.
- Sida 98 och så kom folk mitt i natten och bytte tunna. Budningskontoret låg uppe i bergen vid Östermalmsfängelset, då ännu obebyggt område i början på 1900-talet.
- Sida 99 När Johan lämnat hemmet hyrde föräldrarna ut hans rum. Mamma, generös och välvillig "bullade upp" för dessa inackorderingar, som om de varit familjens bästa …
- Sida 100 Porträtt: 'Faster Ottilia som ung.'. Porträtt: 'Faster Ellen som ung.'. Porträtt: 'Faster Ottilia Stiernstedt på 75 årsdagen / född 1844 – död 1928 / 84 år'
- Sida 101 Två porträtt: en man i uniform och en kvinna. Bildtext: 'Ludvig och Mimmi Liljencrantz'. Gruppfoto av fyra kvinnor.
- Sida 102 "Hesselbyholm i Fogdö sn. Veduta på Landt- och sjökarta öfver sjön Mählaren och dess öijar" av direktören för lantmäteriet friherre Carl Gripenhjelm 1689.
- Sida 103 Farbror Ludvig Liljencrantz hade fått Hesselbyholms fideikommiss – ett ståtligt ställe byggt av Tessin. Vi är där hela familjen.
- Sida 104 Hillevid berättade så mycket om Bo Leijonhufvud – de var gamla vänner. Hans porträtt stod på bordet i rummet där jag bodde.
- Sida 105 Inklistrat kvitto på tryckt blankett, ifylld för hand: 'Af Fröken Lilliencrantz emottagit för räkning Musei Rit och Målarskola Nov. 1903.
- Sida 106 Porträtt av en sittande kvinna vid ett bord. Bildtext: 'Faster Ellen Liljencrants – kopia – gåva till Märta av Axel Liljencrantz 1970.
- Sida 107 Plötsligt dök "den blyge" unge mannen upp (han som uppvaktade mig i Ronneby). Han ville "ha svar".
- Sida 108 Det är något underligt med det livet, sa hon – det kan ej ersättas av något. Hos mig har det lämnat ett tomrum som aldrig kan fyllas.
- Sida 109 Teater är det enda jag tänker på numera. Duger jag till att spela? "Själviakttagelsens isögon", som Selma Lagerlöf talar om, plågar mig.
- Sida 110 Våren 1904 skulle det spelas "societetsspektakel" i Hälsingborg och jag ombads vara med. Teatertokig som jag var svarade jag förstås ja.
- Sida 111 Märta Liljencrants och Fritz Rantzien spelar "Hon ville inte gifta sig" på Hälsingborgs teater våren 1904.
- Sida 112 Familjen Naumann några år senare. Överläkaren i Göteborg Doktor Gösta Naumann med fru Julie född v.
- Sida 113 Nästa gång var det bal hos Naumanns. Förberedelserna var så här: Först tingades Torbjörn att leda dansen; sen tingades musiken (piano) och sen allt det övriga.
- Sida 114 sina studier själv och hjälpa sin mamma ekonomiskt. Han gick och läste högt för gamle konsul Ekman för att förtjäna lite extra.
- Sida 115 På kvällen såg vi Kameliadamen tillsammans – vi satt och höll varandra hårt i hand. En mellanakt gick jag in till fru Håkanson.
- Sida 116 Torbjörn bar standaret. Han var ståtlig, där han stod – men han såg inte oss. Att Torbjörn och jag håller ihop vet snart hela stan, men alla är så …
- Sida 117 Julia Håkansson var 1890-talets och det börjande seklets stora moderna skådespelerska i Sverige – "Realismens och naturalismens drama fann i henne en av de …
- Sida 118 Fru Håkanson lovade att ta emot mig och pröva om jag dugde för teatern – men jag kom aldrig till henne.
- Sida 119 Jag hade annat i tankarna nu. Den 2 maj spelade vi vår pjäs och hade fest i Handtverksföreningens lokal. Torbjörn kom först efter supén.
- Sida 120 Hösten i Göteborg går jag och väntar på att Torbjörn skall komma tillbaka från militärtjänsten.
- Sida 121 Torbjörn hade träffat professor Wulff från Lund som fäst sig vid Torbjörn och erbjudit sig att bekosta hans studier. Professorn hade en dotter Britta.
- Sida 122 Han sökte upp mig ett par gånger. Ena gången var jag skild, men han gift – andra gången var han skild – men då var jag omgift.
- Sida 123 — Avskrift av brev till Torbjörn sista April 1954 Torbjörn – jag satt här ensam i skymningen och såg på de granna eldarna på andra sidan sjön – satt och tänkte på ungdomen och på livet som gått – då ringde Du!
- Sida 124 Och nu går vi båda mot livets slut. Vad det känns underligt när man sitter och ser tillbaka. Så vill jag tacka Dig för att Du ringde mig den sista April.
- Sida 125 Här är den gamla svenska sorgdräkten – enkel och vacker. Efter den kom på 1900-talets början det fula svarta krusfloret i bruk.
- Sida 126 Något foto av mig i hovdräkten har jag inte – men här är en bild av den vackra svarta dräkten med gallerärmar. Tyvärr används den inte numera vid couren. 1961.
- Sida 127 1905 på nyåret blev jag presenterad på hovet. Det var pappas vän fru Edelstam född Hierta, som presenterade mig. Cour på slottet 13 januari.
- Sida 128 Jag ritade annonser och affischer för dem. Det blev inte mycket förtjänst – när hyran var betald blev det inte mycket över. Vi åt på nykterhetskafé.
- Sida 129 Oviss om vad jag skulle göra gjorde jag det i hennes ögon mest förkastliga. Sökte upp Torbjörn och berättade alltsammans för honom.
- Sida 130 Jag arbetade och knogade för uppehället. Ritade för Ferd. Lundquist, för Brusewitz tryckeri, för Zachrissons för Nordiska industribolaget och mönster för …
- Sida 131 Fotografier överst: 'Erik Magnus och en annan Chalmerist.'. Fotografi: 'Segelbåt på väg till Carlsö 1905.'
- Sida 132 Erik Magnus med 2 fiskargubbar på Lilla Carlsö sommaren 1905 Faster nöjd och belåten med "svärson" Erik Magnus och "dotter" Märta i Visby sommaren 1905
- Sida 133 Till min födelsedag 1905 fick jag av Erik en bukett blåsippor. På stjälkarna satt uppträdd en ring med en diamant!
- Sida 134 Vi hjälpte många små ungar att krypa ut ur äggskalet. I en liten hydda där man brukade ta in fåren för klippning låg vi över natten på ett segel tillsammans …
- Sida 135 Helsidesfotografi: en ung kvinna med lång fläta står i dörröppningen till en timrad bod, klädd i randig kjol och blus, med handen på dörrposten.
- Sida 136 Teckning av tre kvinnor under paraply i regn. Bildtext: 'Märta, Louise och Faster i regnvädret i Visby sommaren 1905'.
- Sida 137 Jag hade det svårt hemma – och likadant var det på Vellinge och på Hesselbyholm. Ogillande och missnöje överallt.
- Sida 138 Slutligen kom några människor till hjälp och förde oss in till Södertelje. Vi var hungriga – åt middag – och sen hade sista tåget till Stockholm gått kl. 8.
- Sida 139 Henriette Magnus var danska – född Meyer – en fin, god och söt människa. Världens underbaraste svärmor.
- Sida 140 Två profilporträtt bredvid varandra, en ung kvinna och en ung man. Gemensam bildtext: 'Märta och Erik våren 1905'.
- Sida 141 Den 15 Oktober tycks det ha hänt. Våra namn skyltar i tidningarna. "På målsmans begäran" står det i dagboken.
- Sida 142 – Vid ett kort Stockholmsbesök fick jag bo hos Anna Sparre på Strandvägen. Vi var ju officiellt förlovade nu så jag fått förlåtelse.
- Sida 143 Foto av två kvinnor vid ett träd i snölandskap. Bildtext: 'På Saltsjöbaden 1906. Märta och Eriks förtjusande sjuksköterska Syster Kjerstin på Röda Korset'.
- Sida 144 Foto av en kvinna i stor hatt sittande vid en trädstam. Bildtext: 'Louise Stiernstedt'.
- Sida 145 Louise och Maja Söderlund är i Rothenburg och jag reste dit. Ett stort steg ut i livet.
- Sida 146 Anna gick för att möta sin italienska målare Stella. Vi traskade ovilligt med. Vi mötte Stella och hans vän d'Amerini. Och Stella och jag såg bara varandra.
- Sida 147 Träsnitt av en venetiansk kanal med gondol och husfasader, monterat på tvären. Bildtext: 'Träsnitt av Louise Stiernstedt.'
- Sida 148 Teckning av en venetiansk kanal med bro, trappa och gondoler under valvet, med figurer i förgrunden. Bildtext: 'Gata i Venedig.
- Sida 149 Stella blev gift med Anna Åkerdahl och de var ofta i Sverige.
- Sida 150 Foto av fyra personer i ett högt blomsterfält framför en byggnad. Bildtext: 'Stella, d'Amerini, Märta och Anna Åkerdahl i ett fält med blommande röda vallmor …
- Sida 151 En dag när vi kommer från ateliern frågar kamraterna: "Est-ce-que vous avez travaillé beaucoup?".
- Sida 152 Erik håller mig kvar. Han är så säker på att allt blir bra "bara vi blir gifta". Jag går på Stålebo och leker med barnen – jag går som i en dröm.
- Sida 153 Och så börjar det nya livet. Jag har de bästa föresatser att försöka göra Erik lycklig. Automobilfabriken går bra första året.
- Sida 154 1907 regnade det mest hela sommaren, men vi gjorde utfärder, när det var uppehållsväder ibland. Erik är road av människor och vi hade gäster ständigt.
- Sida 155 Foto av en brygga med motorbåtar. Under bilden en tryckt firmaetikett: 'MOTORBÅTAR fr:ån AKTIEBOLAGET GUSTAF ERICSSONS AUTOMOBILFABRIK, Liljeholmen, Sthlm.' …
- Sida 156 Foto av ett sällskap i en hästdroska. Bildtext: 'Frökorna Magnus i Almekärrs ekipage'. Foto av en grupp barn och vuxna i högt gräs.
- Sida 157 I ett nybyggt hus fick vi en trevlig våning, som vi fick inreda som vi ville med ett stort vardagsrum med öppen spis och ett vackert musikrum.
- Sida 158 Stockholm och satt hos honom på sjukhuset ett par dagar innan han reste till Davos.
- Sida 159 Porträttfotografi av en ung kvinna i stor plymhatt och spetskrage. Bildtext: 'Märta 1909.'. Porträttfotografi av en ung man i uniform med epålett.
- Sida 160 Teckning: självporträtt av en kvinna med pärlhalsband. Bildtext: 'Självporträtt av Louise Stiernstedt'.
- Sida 161 Pappa tyckte att det var lång och dyr utbildning till ingenjör och ville hellre att Johan skulle bli officer som de flesta av hans förfäder.
- Sida 162 Vi återgår till Göteborg – vintern 1909. Människor, människor ständigt, slädparti i hösläde från Lerum, middag på Stålebo, dans hos svärföräldrarna m.m.
- Sida 163 — Bondegården 1909 Där började det verkliga livet för mig. Jag fick en dalkulla till hjälp. Vi gjorde i ordning trädgården, satte potatis, hon lärde mig gräva, så och plantera.
- Sida 164 Foto av ett timrat hus i vinterlandskap med snö på taket. Bildtext: 'Bondegården efter ombyggnaden.'. Foto av en man som lutar sig över ett spädbarn i famnen.
- Sida 165 Hösten blev det kallt i vår stuga och blåste in i vråarna, men jag höll mig kvar i det längsta med hjälp av en fotogenkamin.
- Sida 166 23 April flyttade vi ut till Bondegården – lilla ljuvliga Bondegården – och livet började igen.
- Sida 167 Foto av två kvinnor med huvuddukar. Bildtext: 'Anna och Kersti, kullor från Gagnef 1910'.
- Sida 168 Foto av en kvinna som arbetar vid en tvättbalja utomhus med en korg bredvid. Bildtext: 'juli 1911.'. Foto av en kvinna som håller ett spädbarn i knäet.
- Sida 169 Foto av två män med ett spädbarn mellan sig, framför en vägg med två inramade porträtt. Bildtext: '5 generationer av familjen Magnus 1909.'
- Sida 170 Louise kom till mig i juni. Vi byggde fårhus och gethus och målade och arbetade i trädgården.
- Sida 171 Tre interiörfotografier av en våning: en hall med palmer och golvur, ett vardagsrum med spinnrock och bokhyllor, och ett matrum med vitt skänkskåp.
- Sida 172 Maskeradbal hos Erik Frisells i Göteborg 1908 Sittande i främre raden från vänster: Rudolf Cronstedt, Carin Frisell, Ruth Almén och 2 okända, bakom dem …
- Sida 173 Stålebobarnen firar 4 juli 1911 Henriette Magnus födelsedag – Dekorationerna gjorda av Märta Magnus med livligt deltagande av alla barnen.
- Sida 174 Foto av ett litet barn sittande bredvid en strävhårig terrier. Bildtext: 'Peggy och Leif 1909.'. Foto av ett äldre par på en veranda med två småbarn i knäna.
- Sida 175 Vi hade hyrt Tyra Kleens villa på Brevik medan hon själv var ute på någon Söderhavsö – 24 november kom Erik upp till oss ett par dagar och vi talade om …
- Sida 176 För att få lite sysselsättning gick jag på Handarbetets Vänners vävskola, där Signe Stiernstedt var lärarinna och min vävstol hade jag med mig.
- Sida 177 Två interiörfoton från Bondegården: ett rum med synliga takbjälkar och tennfat på väggen, och en dörröppning omramad av löv med ett allmogeskåp bortom.
- Sida 178 Foto av en kvinna som sitter bland höga blommande liljor. Bildtext: 'Märta med liljorna'. Foto av ett barn i indianutstyrsel med fjäderskrud framför en husvägg.
- Sida 179 Foto av ett litet barn med långt ljust hår sittande i en fönstersmyg. Bildtext: 'Leif som liten hade långa ljusa lockar'
- Sida 180 Foto av ett bostadshus med veranda sett från grusgången, med personer på trappan och en barnvagn på gången. Bildtext: 'Gamla Bondegården före ombyggnaden'.
- Sida 181 Sam de Maré, som ordnade skilsmässan åt oss skrev till min pappa att han tyckte det hela verkade lite förhastat.
- Sida 182 Leif fick fet och god getmjölk. Den smakade inte get för jag badade djuren – tvålade in dem på land och gick sen ut i sjön med dem – i band.
- Sida 183 Foto av två strävhåriga terriervalpar som leker på en gårdsplan. Foto av getter och lamm under träd. Foto av två hundar och ett barn på kälke i snölandskap.
- Sida 184 Foto av två barn på en bro över en bäck. Bildtext: 'Anna-Lisa och Jeanne'. Foto av en man som sågar ved på en sågbock. Bildtext: 'Mäster Palmquist'.
- Sida 185 Det byggdes ett stort fint växthus och Erik var ofta ute och såg till bygget. Trädgårdsmästarens hade två små barn Hartwig och Viola som lekte med Leif hela …
- Sida 186 1913 började familjen Magnus tala om att Leif och jag borde flytta från Bondegården.
- Sida 187 En dag fick jag brev från Bjerkes med det här fotot: "Vi har hittat ön. Skynda dig och kom hit!" Arvid Bjerke beställde präktiga tält åt oss.
- Sida 188 Foto av tre nakna barn som vadar vid en strand med en eka. Bildtext: 'Leif, Mats och Klas.'. Foto av två kvinnor sittande nakna på klippor.
- Sida 189 Campingliv, som numera är så vanligt förekom inte på den här tiden och folk tyckte att vi var fullständigt rubbade som levde på det här sättet Det var en …
- Sida 190 Under tiden sökte jag arbete och bostad för framtiden – antingen lantbruksskola eller gymnastikinstitut. Det blev ingendera.
- Sida 191 Morbror Alexis Kuylenstierna – nu lyckligen – efter lång väntan – gift med sin Ewa Sparre – hade fått Landsjö fideikommiss och de hade rustat upp det gamla …
- Sida 192 tände brasan som sen sprakade och värmde medan man klädde sig. Och så fick man en liten kanna varmt vatten att hälla i handfatet.
- Sida 193 Morbror Alexis – känd under pseudonymen Mustafa – var en särpräglad personlighet och ett stort original.
- Sida 194 feodal slottsherre. Han byggde och förbättrade och ordnade – för sina underlydande och däri hade han god hjälp av sin sällsynt förtjusande fru.
- Sida 195 Fideikommissarie till Landsjö blev egentligen morfars bror Carl-Wilh. Kuylenstierna men eftersom han var gammal och barnlös överlät han fideikommisset på sin …
- Sida 196 Porträttfotografi av en äldre kvinna i vitt. Bildtext: 'Mamma på Möllergården 1921.'. Foto av en man i ljus sommardräkt och hatt på en grusväg.
- Sida 197 Foto av en kvinna i en dörröppning på en stentrappa. Bildtext till vänster: 'Moster Ewa i Landsjö port med hunden Appi på armen'.
- Sida 198 Foto av en kvinna och ett litet barn som matar hundar utanför en herrgårdsdörr. Bildtext: 'Moster Ewa och Leif matar hundarna'.
- Sida 199 Löfstad var närmaste granne till Landsjö och dit gick vi ofta en liten genväg genom skogen, så länge Emelie Piper levde.
- Sida 200 snart. Nu repareras det på Bondegården för Erik och hans nya fru. De tapetserar om och försöker på allt vis driva ut därifrån det som finns kvar av mig – men …
- Sida 201 Arbetet och kamratlivet gav mig livslust igen och jag hade en härlig sommar. Leif var med överallt, åkte i hölass och var allas kelegris. Maja hade goda dagar.
- Sida 202 I augusti kom kriget – allmän mobilisering. Alla karlar skulle ut, vi flickor gick omkring och hjälpte till med skörden.
- Sida 203 Hösten 1914 flyttade vi till Lund och jag anmälde mig som elev på Hvilans lantmannaskola i Åkarp, men där var fullsatt så jag fick vänta till nästa år.
- Sida 204 Återigen fick jag vara med i ett glatt kamratliv. Kamraterna var ofta hos mig. Jag hade badrum (sällsynt lyx) och symaskin att bjuda på, livligt uppskattat …
- Sida 205 Porträttfotografi av ett barn med pagefrisyr i mönstrad tröja. Bildtext: 'Leif Magnus i 5-års åldern'. Runt fotografi av en sittande kvinna i ljus kofta.
- Sida 206 Ateljéfotografi av en man i kostym med ett barn på axlarna; de håller varandras utsträckta händer. Bildtext: 'Erik och Leif Magnus'
- Sida 207 Nyåret 1915 blev faster opererad för starr, men ögat blev inte bra och hon såg mycket dåligt. Peggy, vår älskade lilla hund, fick hjärtfel och måste dödas.
- Sida 208 Ingen plats fanns på hotell, så vi fick ligga i en lada. "Vandrarhem" fanns inte då.
- Sida 209 Till Järpen kom vi i regn. Fick följa med en båt över Kallsjön tillsammans med prins Oscar Bernadotte, som skulle till Kolåsen för att predika för lapparna.
- Sida 210 Vi gick därifrån tillsammans med prinsen, som passade på tillfället och försökte frälsa oss, men just då snavade han på en sten.
- Sida 211 Vi tog våra cyklar och fortsatte färden – sista biten med motorbåt till Melens tullstation – och vidare in i Norge.
- Sida 212 Vi skurade och fejade, tapetserade och målade, satte upp gardiner och väntade de Leif o Maja som skulle komma till oss. Vi hade telegraferat vår adress.
- Sida 213 En morgon hittade vi ett brev där från Maja där det stod att Leif var bättre. Jag blev orolig, visste ju inte att han varit sjuk – men fick så småningom veta …
- Sida 214 Leif satt på en kudde frampå cykeln och vi åkte omkring lite grand. Ungen var snäll och rar. Vi lekte indianer i skogen, åt blåbär och hade det skönt och lugnt.
- Sida 215 På jullovet bjöd snälla farbror Ernst Magnus oss till Norge. Leif var eländig efter kikhostan och jag var trött jag med. Maja var med oss och tog hand om oss.
- Sida 216 Foto av tre barn på skidor i ett snölandskap. Bildtext: 'Leif åkte skidor med Ragnhild och Anders Andrén och blev en "styv" skidåkare.'.
- Sida 217 Efter vårterminens slut på landtmannaskolan reste jag runt i Sverige och såg på gårdar – ville ha ett litet småbruk som jag kunde sköta själv – men hittade …
- Sida 218 Jag packade ihop mitt lilla hem i Lund, återigen hemlös och rotlös. Jag ville fortsätta min utbildning och annonserade efter plats som lantbrukselev.
- Sida 219 och svårskötta och det var otäckt att rykta dem. Höskörden var rolig – med kafferast i diket.
- Sida 220 Maja och Leif for till Göteborg som vanligt o Karin och jag cyklade omkring för att se på gårdar.
- Sida 221 sett mig när jag kom till svärföräldrarna med ett par ligghönor under armen och sen varit med när jag – efter middagen på Stålebo – med uppkavlad …
- Sida 222 men patienten var envis och ville inte bli opererad av någon annan. Doktor Liljencrants tillkallades och gjorde operationen med fart och stadig hand.
- Sida 223 Medan farbror August var kvar i Sverige gjordes ett fotografi av de sex syskonen tillsammans.
- Sida 224 Farbror August reste tillbaka till Californien och Gösta stannade och flyttade in i Djursholmsvillan.
- Sida 225 Faster Mimmi kom ut och klädde med blommor kring kistan. Tant Leonore Odencrants, Gabriella v. Plomgren och moster Ewa kom till mig.
- Sida 226 Farbror Gösta flyttade efter fasters död till Stockholm – bodde tidvis hos olika släktingar men bosatte sig slutligen för sig själv – tre trappor upp utan …
- Sida 227 Farbror Göstas dotter Ottilie var född 1876 i Chicago – Hon studerade litteraturhistoria och var särskilt intresserad av vikingatiden, som hon skildrade i …
- Sida 228 Ottilie gjorde stor lycka med sina böcker om vikingar och här ser man hur det skyltas med hennes första bok "The Thrall of Leif the Lucky" i ett …
- Sida 229 Efter Fasters död återvände jag till Vadstena och därmed börjar en ny period i mitt liv som skildras i nästa bok.
- Sida 230
