en stor händelse. Hon föddes på sin mammas födelsedag. Kungen stod fadder till "prinsessan" på Torup och hon omgavs med de största förväntningar!
Betydligt mycket roligare var det på Torup sedan lilla Amelie kommit dit. Jag älskade småbarn – jag sydde kläder till henne och så småningom också dockkläder, vi lekte och blev mycket goda vänner och tack vare det kom jag också tant Ette närmare. Hon hade många intressen och var en strålande människa. Bland annat var hon intresserad av hemslöjden. Vi gick omkring i stugorna för att få gummorna att återgå till växtfärgning. Gummorna såg upp till henne som till en drottning. Det hände att de kysste hennes kjolfåll – och de neg för Torupsekipaget även om det körde tomt.
En gumma stickade små sockar till lilla Amelie. De var märkta F.K. Det skulle betyda "fröken Coyet". Tant Ette var mån om gårdens folk och gjorde allt för att de skulle ha det bra. Hon var faktiskt en modern människa mitt i allt det traditionsbundna. Hon hade Kylbergs målningar på väggen – samtidigt med 1600- och 1700-tals konst. Det berättades att kung Gustaf höll handen för sina ögon när han fick se Kylberg där och sa: "Usch, jag vill inte se dina fula tavlor." Hon skrev Torups historia – ett stort verk – för hand.