Nästa ställe var Övedskloster. Där trivdes jag bäst med alla de söta ungarna Ramel.
Julen var vi på Torup hos Coyets o där firades det nya århundradet på nyårsnatten. En minnessten hade rests i parken och på den stod: "Må framtid bliva ljus och varda forntid lik i kraft." Under stod namnen på alla dem som var närvarande vid avtäckningen.
Dit tågade vi alla vid midnatt, parken var upplyst av marschaller och det hela var mycket högtidligt.
Det var mycket tyst när vi gick tillbaka till slottet. Man hörde bara klockringningar från de närbelägna kyrkorna – vinternatten var kall och stjärnklar – och facklorna slocknade en efter en.
I tornrummet var alla ljus tända och champagnen framsatt.
År 1900 började jag skriva ordentlig dagbok och sen finns allt utförligt skildrat – inte så mycket händelser – det blir mest tankar och känslor som skrivs ner.
Efter skolans slut det året reste jag med faster till Åhus för att konfirmeras av kyrkoherde Flygare (gift med pappas kusin Helmi v. Schoultz) Vi var 23 läsbarn bland dem två pojkar Stiernswärd från Widtsköfle Harald och Knut, Hans Stiernswärd från Beckaskog och Douglas Kennedy från Råbelöf.