Märta har daterat arket till 1905
Jag ritade annonser och affischer för dem. Det blev inte mycket förtjänst – när hyran var betald blev det inte mycket över. Vi åt på nykterhetskafé. På automat fick vi soppa för 25 öre. Det stod hårt bröd på bordet. Det stoppade vi i fickan och åt hemma till kvällsmat. Vi trivdes med bohèmelivet. Det stora äventyret hade börjat. Människorna sa: Det passar sig inte, det går inte an, det ser illa ut… Finns det ingen människa som är fördomsfri?
Den 17 februari träffade jag Torbjörn på konserthuset där jag var tillsammans med Isabella. Nästa dag var Seglarsällskapets karneval – jag for dit med Silfverschiölds och. Torbjörn. Jag supérade med Måns Mannerfelt – men sen dansade jag med Torbjörn. Dagen därpå blev jag uppkallad till mamma Naumann och utskälld för att jag talat med Torbjörn. Skulle lova att inte se åt den där Wennerberg mera. Jag borde visa honom mitt förakt. Hur kunde jag "låta mig kurtiseras" av en annans fästman. Han ville naturligtvis börja samma lek som i våras, ville ha ett förhållande på vänster hand. Lovade jag inte att aldrig mer tala till honom såg hon sig tvungen att förbjuda mig sitt hem och förbjuda sina barn all beröring med mig. Jag grät och var arg. Det kunde jag inte lova! Men jag lovade att inte göra något som mitt samvete säger är orätt.