Märta har daterat arket till 1910
Pappa tyckte att det var lång och dyr utbildning till ingenjör och ville hellre att Johan skulle bli officer som de flesta av hans förfäder.
På Svea Garde var mest rika adelspojkar på den tiden. De festade och gjorde av med mycket pengar. Det gjorde Johan också – men han hade inga – alltså blev det växlar. Han var kvick och rolig, när han fick sprit i sig – och det utnyttjade kamraterna.
Och så gick det illa!
Sedan Johan friskskrivits från sanatoriet var han sommaren i Sverige – ett par månader hos mig på Bondegården och vi trivdes så bra tillsammans. Han arbetade med mig i trädgården – han uppfostrade våra hundar. Han har den där medfödda gudagåvan som starka själar har att bara han såg på en olydig hund eller unge så lydde den. Behövdes inga hårda ord, en blick var nog. Så kröp hundarna fram till hans fötter och bad om förlåtelse.
Den tiden lärde Johan sig spanska, och på hösten reste han ut till Spanien och var vintern 1909–1910 i Malaga. Där väcktes åter hans intresse för katolska kyrkan – för andakten och skönheten i den katolska gudstjänsten. men – det blev dyrt att vara i Spanien. Erik Magnus lovade hjälpa om Johan sen skickades till Amerika.