Men först ska vi ha lite släktforskning, släkten Liljencrantz är inte så gammal. Stamfadern Johan Liljencrants hette förut Westerman. Han föddes 1730 i Gävle där hans far var teologie doktor och prost.
Johan blev 1768 adlad av Gustaf III med namnet Liljencrants - 1777 blev han friherre och 1812 greve. Han dog 1815.
Han var min farfars farfar. Det låter inte så långt avlägset, sin farfar minns man ju i regel och min farfar kan tänkas ha berättat något om sin farfar - men i det här fallet var min farfar död innan jag föddes, så någon hjälp för minnet har jag inte fått från det hållet. Men det finns mycket skrivet om honom och jag kan berätta lite.
I memoarlitteraturen från den gustavianska tiden, där skvaller och förtal rikligt förekommer nämnes Johan Liljencrants enbart med vördnad och aktning. Det talas om hans redbarhet och omsorg om folkets och rikets väl - hans framsynthet, oräddhet, skicklighet och arbetsvilja.
Han studerade i Uppsala och gjorde sedan utlandsresor med statligt understöd. Studerade särskilt Englands och Hollands ekonomiska förhållanden och skrev reseberättelser.
Granskad mot originalet 2026-08-08 (jämförd mot sidbild).