Vi stoppade in hundvalpen under katten när det var mörkt och tog bort en kattunge i stället - ifall möjligen mamma katt kunde räkna. Hon tog sig an hundvalpen och slickade den fin så att den luktade katt. Och så växte hund och katt upp som syskon. Det var lustigt att se den lilla viga kattungen leka med den klumpiga hundvalpen.
På tal om djur måste jag berätta om en stor hund som jag förälskade mig i. En vän till morfar skulle resa bort och bad mormor ta hand om hans hund över sommaren - en stor och snäll, lurvig lapphund skulle jag tro att det var. När hösten kom hämtade ägaren sin vovve. De reste till Stockholm med ångbåten Ragnhild - och Märta grät. Det gick en liten tid, så kom hunden tillbaka. Han hade gått ner till samma båt och rest till Södertelge igen. Hans husse hämtade honom igen, men hunden ville inte vara i Stockholm utan smet ombord på Ragnhild ännu en gång. Då skrev hans husse och frågade om vi ville behålla djuret. Om vi ville!!! Märta var lycklig och blev fotograferad tillsammans med sin lurviga vän. Detta var innan valpen Daisy kom i huset - troligen medan morfar levde - alltså före 1893.
Tomten ovanför mormors gård var obebyggd och där sattes upp ett cirkustält -
Denna sida är ännu inte granskad mot originalet av en människa. Texten har jämförts maskinellt mot Pontus Möllers korrekturlästa utgåva.