...mormor. Morfar var då 1881-1887 chef för Värmlands Jägare och de bodde på - sedermera - Frödingska Gunnerud utanför Karlstad. Från den tiden minns jag bara den långa barnjungfrun Lisen, och lite vacker rimfrost på ett järnstaket.
1887 blev morfar chef för Södermanlands regemente och de flyttade åter till Nyköping. Därifrån minns jag en hel del. Man satte på mig en liten mössa, som knöts med band under hakan och jag fick gå och hälsa på mormor. Så fick jag sockerpullor. Inuti dem var det kumminfrö. Det spottade jag ut på mattan, fick tillsägelse att låta bli, men fortsatte att spotta ut dem och fick smäll…
Min pappa kom en dag (troligen när jag just kommit hem från Värmland) och skulle hälsa på sin lilla flicka, men jag kände inte igen honom, blev rysligt rädd för hans vassa mustascher som stacks när han kysste mig och började gallskrika. Efter den dagen var jag länge rädd för pappa.
Denna sida är ännu inte granskad mot originalet av en människa. Texten har jämförts maskinellt mot Pontus Möllers korrekturlästa utgåva.